Meny Stäng

Ny bok: Kraftstorg

Sommaren 2017 utkom Andreas Manhags bok Kraftstorg, med undertitel Lunds mittpunkt och baksida under 500 år.

Berättelsen breder ut sig på lite mer än 170 sidor och börjar med med kapitlet om Lund som Danmarks metropolis och Nordens Rom. 10 kapitel senare är Andreas Manhag framme vid den moderna historien med de senaste domkyrkoarkitekterna.

Kraftstorg i Lund är en liten öppen yta bakom Domkyrkans absid. Platsen framstår numera som katedralens baksida, men var en gång stadens och hela det danska rikets andliga mittpunkt.

Att boken famnar de fem senaste århundrandena, skriver författaren själv i sitt förtal till boken, och inte går längre tillbaka i tiden, det har med vad som finns bevarat i bild att göra. Den äldsta kända avbildningen av Lunds domkyrka är från 1588. Han skriver:  Det har varit min målsättning att så detaljerat som möjligt redogöra för Kraftskyrkgårds och Kraftstorgs förändring under de senaste 500 åren.

I förordet tar Håkan E Wilhelmsson, tidigare domprost i Lund, fasta på att Kraftstorg på Domkyrkans östra sida, gränsande till krypta och absid, är en plats som speglar makt och ideal i stat, stad och kyrka under flera sekler. Och på de första sidorna lämnar han upplysningen om att ordet kraft i sammanhanget hör samman med krypta.

Boken Kraftstorg är rikt illustrerad och många av bilderna är nya även för den som sedan tidigare tycker sig känna katedralen och den omgivande staden väl. Författaren Andreas Manhag är  antikvarie vid Lunds universitets historiska museum.

Boken finns till försäljning hos Arken, i bokhandeln vid Domkyrkoplatsen och på nätet.

Lunds domkyrka växer i Hemmesdynge

Ett mittskepp med det blå himlavalvet som tak, sidoskeppens gröna golv, trädradens koromgång och den gröna gräskullens altare.

De höga träden sträcker sig mot himlen just så som gotikens byggmästare måste ha tänkt sig sina pelare och fönster. Ljuset silar ned mot marken som genom målade glasfönster av löv.

Så fulländat vackert och ändå bara en spillra av vad det en gång var.

Läs Elisabeth Svalins berättelse om kyrkoherden Johan Hindbeck som på 1800-talet anlade sin trädkatedral.

Hur firades gudstjänst i Lunds domkyrka på 1100-talet

Stephan Borgehammar, professor i praktisk teologi höll ett föredrag 2 oktober 2016 i  Domkyrkoforum i Lund. 

Vad behövs för att fira gudstjänst? I en mening ingenting, utom viljan att behaga Gud. Var och en av oss kan förrätta gudstjänst när som helst och var som helst, genom att be en liten bön eller göra något för en medmänniska. Det behöver inte vara märkvärdigare än att hjälpa någon ta på sig rocken.

Läs mer om hur gudstjänst firades i Lunds domkyrka på 1100-talet

Hemligheterna ska avslöjas – domkyrkan genomlyst sten för sten

Sveriges Television uppmärksammar det kommande jubiléet redan nu. Håkan E Wilhelmsson svarar på teves frågor.

Se och läs hela artikeln här 

Bilder från Bygga kyrka 2 oktober 2016

Söndag 2 oktober blev en publik inledning på ett jubileumsfirande som kommer att märkas lite med för varje år och kulminera 2023, när det firas att huvudaltaret i Lunds domkyrkas krypta invigdes för 900 år sedan.

Här är en bildberättelse från dagen, som började med högmässa och fortsatte med föreläsningar, skapande aktiviteter, visningar och tipsrunda.

Söndag 2 oktober 2016: Bygga kyrka

Lunds domkyrka

Lunds domkyrka (Ikon)

År 2023 är ett jubileumsår i Domkyrkans historia eftersom kryptans östra altare invigdes 1123. Detta 900-årsjubileum kommer att firas från och med nu och fram till år 2023. Domkyrkorådet, i nära samarbete med Lunds universitet, har tagit initiativ till ett forskningsprojekt vars syfte är att få fram ny kunskap om Domkyrkan och dess historia. Söndag 2 oktober blir det dessutom föreläsningar och barnaktiviteter som knyter an till jubileet.

För första gången på många år kommer forskare inom arkeologi, konsthistoria och teologi att specifikt arbeta med Lunds domkyrka. Den scanning som gjorts av hela Domkyrkan ger nya möjligheter, och det finns också undersökningar från andra europeiska kyrkor och kyrkomiljöer som kan kasta ljus över Domkyrkan. Studiet gäller såväl det materiella som det immateriella kulturarvet, katedralen byggs av sten men också av musik och liturgi.

900_logotyp_pantone– Nästan varje år hittar vi något nytt i den 900 år gamla kyrkan, därför blir hon aldrig gammal, säger Håkan E Wilhelmsson, projektledare för Domkyrkan 2023 och tidigare domprost i Lund.

Fram till år 2023 kommer Domkyrkans historia även att presenteras genom olika pedagogiska program och seminarier. Söndagen den 2 oktober blir första gången, och då är 1100- och 1200-talet i fokus. Håkan E Wilhelmsson predikar i högmässan och resten av dagen blir det program för alla åldrar i Domkyrkan, Domkyrkoforum och Historiska museet. Det kommer bland annat att finnas fem olika stationer med aktiviteter för barn.

– Barnen får bygga, hugga, lyfta, rista och känna hur det var när Domkyrkan byggdes och var alldeles ny, säger Maria Johnsson, pedagog i Domkyrkoförsamlingen.

Läs mer om aktiviteter för barn här.

PROGRAM 2 OKTOBER
11.00 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson, projekt­ledare för Domkyrkan 2023, predikar. Kyrkkaffe efteråt.
13.00 Föredrag i Dom­kyrkoforum: ”Hur firade­ man gudstjänst på 1100-talet?”, professor Stephan Borgehammar.
13.30 Föredrag i Dom­kyrkoforum: ”Hur såg Lund och världen ut i början av 1100-talet?”, professor Dick Harrison.
14.30 ”Domkyrkan under 1100- och 1200-talen.” Visning med domkyrkoguide Anita Larsson.

AKTIVITETER FÖR BARN 2 OKTOBER
13.00-16.00:
En karta visar vägen till fem olika stationer med aktiviteter i Domkyrkan, Domkyrkoforum, Historiska museet och ute på Krafts torg.

Lunds domkyrka 900 år

ska%cc%88rmavbild-2016-09-30-kl-13-54-28

Året var 1123. Den 30 juni invigdes huvudaltaret i Domkyrkans krypta av ärkebiskopen Ascer.  Alltsedan dess, i hundratals år, har hon varit centrum i och symbol för staden Lund. Sommaren 2023 fyller Domkyrkan alltså 900 år.

Åren fram till jubileet kommer Domkyrkans historia och livet här genom århundradena att bli undersökt, återberättad och uppvisat.

Nästan varje år upptäcks något nytt som inte var känt tidigare:

Handikapphissen ner till kryptan behövde en slät sten att landa på. Under den gravsten som då behövde flyttas låg en okänd mur. Kanske väggen i en ännu äldre kyrka? Där fanns också en igenlagd brunn. En ojämnhet i golvet i södra delen av kryptan avslöjade en annan brunn, igenfylld sedan länge. Vad fanns runt den innan Domkyrkan byggdes?

1600-talsbiskopen Winstrups kista och stoft har avslöjat mycket om liv och sedvänjor vid tiden för skånsk-danska kriget. Så fortätter det.

Välkommen att följa med på en tidsresa – bakåt och framåt.